När GROT (Grenar och toppar) skördas ökar bortförseln av basverkande ämnen och näringsämnen. Syftet med rekommendationen att återföra aska, tillbaka till skogsmarken, är att undvika en försurande och näringsutarmande verkan. I dagsläget tillämpas en metod som kallas Sockenmodellen när det gäller återföring av aska tillbaka till skogen..

När GROT (Grenar och toppar) skördas ökar bortförseln av basverkande ämnen och näringsämnen. Syftet med rekommendationen att återföra aska, tillbaka till skogsmarken, är att undvika en försurande och näringsutarmande verkan. I dagsläget tillämpas en metod som kallas Sockenmodellen när det gäller återföring av aska tillbaka till skogen..

Ökade uttag av avverkningsrester som Grenar och toppar (GROT) och markskonande åtgärder vid drivning är ett aktuellt ämne i dagens skogsverige. Stora Enso har utformat drivningskonceptet RMSA (Rätt Metod Slutavverkning), vars syfte framförallt består i att med en bra planering och ett gemensamt arbetssätt minimera markskador och få, generellt sett, ett högre uttag av GROT. Enligt Stora Enso förväntas konceptet även resultera i en högre produktivitet och bättre arbetsmiljö. Analys på huruvida medelskotningsavståndet och bränsleförbrukningen påverkas av RMSA har tidigare gjorts. Men studier som analyserar GROT-uttaget har inte genomförts, då konceptet är relativt nytt. Studiens syfte var således att analysera hur volymen uttagen GROT påverkades av införande av RMSA i jämförelse mot den tidigare konventionella metoden.

Askåterföringen på fastmark syftar till att återställa den långsiktiga näringsbalansen och motverka markförsurningen. Den är ett led i ett kretsloppstänkande där allt som tas ifrån marken också ska återföras.Ett ökat behov av skogsbiobränslen leder till att Grenar och toppar (GROT) i allt högre utsträckning flyttas från skogen därmed förflyttas en stor del av viktiga näringsämnen. Baskatjonerna som annars motverkar markförsurningen blir kvar i askan.Askan som blir kvar efter förbränning läggs vanligen på deponi, men med hjälp av införda deponiskatter är målsättningen att askan ska återföras till skogen för att sluta kretsloppet.För markvärdesberäkningarna användes värderingsprogrammet Plan33. 12 trädslagsrena fiktiva bestånd skapades, 6 fastmarksbestånd och 6 bestånd på dikad torvmark, med medianboniteter för Götaland.Tillväxteffekterna har visat sig vara måttliga på fastmark. Denna studie visar att endast granmarker ger positivt nuvärde vid askåterföring i Götaland.

Syftet är att få fram ett resultat av vilka möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankbranschens framtid inom de närmaste fem åren. Forskningsfrågan vi ställt oss är: Vilka faktorer kommer att påverka förändringen inom bankbranschen de närmaste fem åren?Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats, vilket menas att empirin har styrt vårt resonemang genom arbetets gång. Vi har för att samla ihop all nödvändig empiri valt att göra ett antal intervjuer med både, personal från de olika bankerna, från bankföreningen, privatkunder samt företagskunder.Under arbetets gång har vi med hjälp av våra intressenter tagit fram ett antal möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankernas framtida arbetssätt, grenarna vi tagit fram är bland annat relationer, Internet samt servicelandskap..

På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av Grenar och toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT.

Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största näringarna i den svenska fjällvärlden, och för många fast boende i fjällen och i fjällnära trakter en förutsättning för att fortsätta bo och verka i bygden. Den volymmässigt största turistformen är den alpina skidåk-ningen där det råder hård konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och där det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervärde på destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre Fjälls storskaliga skidanläggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera års planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre Fjälls ansökan om tillstånd för ingrepp i Natura 2000-området.Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvård, turism och kravet på ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhållningssätt till landskapet och naturen - om fjällandskapet är till för att nyttjas eller bevaras.

Giraffer är svåra att utfodra i djurparker på grund av att de i det vilda mestadels äter löv som kan vara svårt att få tag på i kallare länder. Löven de äter kommer dessutom från acaciaträd som är väldigt taggiga, för att kunna äta mat från dessa träd behöver girafferna använda sin långa och rörliga tunga. För att kunna ge girafferna rätt näringsmängd i en för dem onaturlig miljö ges de ofta mycket pellets och annan mat som är lätt att smälta. Men om girafferna får lättillgänglig pellets att äta får de inte använda tungan så mycket som de är skapta att göra. På djurparker försöker man därför aktivera girafferna och deras tunga så mycket som möjligt genom att försvåra det för dem att äta. På Borås djurpark har de löst detta genom att förse girafferna med grenar av lövträd oavsett årstid samt hö i höhäck och lusern i en automat utöver pellets som ges i foderkrubba.

Sönderdelning och transport av GROT (Grenar och toppar) kräver dyra maskinsystem samtidigt som efterfrågan av sortimenteten varierar kraftigt under året. Det är därför svårt att planera flöden av GROT-flis effektivt och samtidigt välja rätt maskinsystem. AB Karl Hedin är en sågverkskoncern lokaliserad i Bergslagen. De äger fyra sågverk varav tre är sverigebaserade. De levererar även GROT-flis till flertalet värmeverk och har ett behov av ett beslutsstöd som underlättar sortimentets flödesplanering och föreslår maskinsystem. Projektets syfte var att skapa ett användarvänligt enperiodsbeslutsstöd med mål att maximera den totala vinsten och genom detta kvantifiera GROT-flisflödets förbättringspotential. Nio månaders historiska flödesdata kartlades och användes som jämförande testperiod. Genom en fallstudie bestående av två scenarier analyserades optimeringar med månadsvisa, kvartalsvisa och säsongsvisa (9 mån) optimeringshorisonter: 1.

Varfo?r fungerar det ba?ttre att spela med vissa personer a?n andra? Vad a?r det som go?r samklang? Vad a?r samklang? Hur musicerar olika personer tillsammans?Jag och tva? sopraner har bildat en ensemble fo?r att sjunga luciasa?nger och fo?r att sjunga pa? a?ldreboenden. Luciata?get har gjorts vid flera tillfa?llen varav ett tillfa?lle har dokumenterats.Huvudfokus fo?r detta arbete har varit samklang och interpretation. Det inneba?r att vi i samband med repetitioner har fokuserat pa? interpretation genom att analysera sa?ngsa?tt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning.

The use of renewable resources is rapidly increasing in Sweden, especially the use of fuel pellets. Through pelletizing the energy content per volume unit is greatly increased and the pellets are more homogeneous with regard to moisture content, particle size and density compared to unrefined fuels like forest residues and chips. For further development of the Swedish pellet industry, the use of different assortments from lodgepole pine (Pinus contorta Dougl. var. latifolia) is of particular interest, mainly because of its high volume production.

Skogen är en förnyelsebar energikälla som möjliggör för ett minskat beroende av fossila bränslen. Ur ett politiskt perspektiv minskar såväl klimatpåverkan som beroendet av importerad energi från oroliga delar av världen genom att ta tillvara skogsbränsle lokalt. I Sverige är sågverkens biprodukter fullt utnyttjade och därför har skogsbränsle i from av grot (Grenar och toppar) en av de största potentialerna till ökat uttag.Barrträdens barr är en omstridd fråga i samband med tillvaratagandet av grot. Barren står för en liten del av biomassan, men för en stor del av näringen i ett bestånd. Därför är det önskvärt att så mycket som möjligt av barren lämnas på föryngringsytan.

Vi vill i denna uppsats utvärdera befintliga begrepp, modeller,metoder och utveckla en processmodell för värderingen avnystartade kapitalintensiva bolag. Vi vill med vår processmodellminimera subjektivitet i bedömningarna och ge användare en modellsom täcker grunderna för en pålitlig värdering av expansivatillväxtbolag utan eller med begränsad finansiell historik. Utifråndenna modell är förhoppningen att värderingen skall ske på ennyanserad grund av modeller från ett flertal grenar inom ekonomi, såsom finansiering, produktutveckling, ekonomistyrning etc..

Syftet med detta arbete är att undersöka elevernas attityder till skönlitteratur samt vad som avgör om de lånar en bok eller inte. Detta belyses även ur ett genusperspektiv. Primärmaterialet består av 77 enkäter som är besvarade av elever i årskurs sju. Enkätsvaren är bearbetade och sammanställda i diagram för att synliggöra resultaten.Forskningsbakgrunden utgår från Joseph Appleyards stadieteorier, forskning av Gunilla Molloy, Louise Rosenblatt samt Kathleen McCormick. Undersökningen visar att cirka hälften av eleverna har positiv inställning till läsning, boktips från läraren är inte det viktigaste, böcker med ett hjältetema är populärt hos pojkarna medan realistiska böcker toppar flickornas lista över favoritböcker.

Det finns idag en efterfrågan på ett bredare sortiment av lignoser, samtidigt behöver växterna vara tåliga för att klara av det svenska tempererade klimatets vintrar. Vinterskador kan bli både omfattande och kostsamma. Denna litteraturstudie beskriver hur tempererade lignoser klarar av vinterns påfrestningar genom att utveckla fysiologisk knoppvila och köldhärdighet. Arbetet går in på betydelsen av provenienser som handlar om genetiska skillnader för knoppvilans längd och för hur snabbt köldhärdigheten utvecklas på hösten. Arbetet beskriver också skadebilder som uppkommer på stammar, grenar och rötter, förklarar varför dessa uppkommer och hur förekomsten kan minskas. Skadebilder som tas upp i detta arbete är solbränna, frostsprickor, frosttorka och uppfrysning..